”Varje tur ska kännas speciell”

Möt Peder Karlsson, som tipsar om sitt smultronställe vintertid.

Familj och vänner

”Jag bor med min fru Sara och vår dotter Agnes, tio år, i Joeström mitt emellan Tärnaby och Hemavan. Jag är uppvuxen här och efter att jag pluggat på estetlinjen i Lycksele flyttade jag hem. Nu bor vi i min farmor och farfars hus.”

Mitt jobb

”Jag är musiklärare på Skytteanska skolan i Tärnaby och lär ut gitarr, trummor och bas. Jag håller även en del ensamblegrupper. Men på vintern brukar jag gå ner lite i tid och ha turer, det börjar bli ganska mycket med företaget faktiskt. Det är alla möjliga turer – dagsturer, övernatta i igloo, fisketurer, skidturer, hundspann … Egentligen tar jag bara med turister på det jag brukar göra i vanliga fall. Det är fantastiskt trevligt! Jag gillar ju att vara ute och så gillar jag att dela med mig, att erbjuda folk som inte har möjlighet till vardags att vara med om något nytt.”

Min fritid

”Vi har skaffat både får och kvigor så det går åt en del tid till det, till fjällbonnlivet! Korna är köttdjur, jag tycker att det är viktigt att se till att vi har bra mat. Sedan spelar jag lite musik, spelar med någon kompis ibland, mer finns det inte riktigt tid till. Jag får göra precis allt som jag tycker är roligt!”

Mina drömmar

”Jag drömmer om att till stor del vara självförsörjande med mat, även om det är svårt när det gäller odling här uppe. Men egentligen har jag uppnått allt som jag har drömt om, jag har en fin familj, trevliga kompisar, ett fungerande företag … Och jag tar inte på mig mer i företaget än att varje tur ska kännas speciell och att jag känner att åh, nu ska jag ut på en spännande tur!”

Mitt smultronställe

”Jag kan ju inte avslöja exakt vilka fiskevatten det handlar om, men det finns några vatten på gränsen till Norge
och så vid Södra Storfjället. Jag gillar kalfjäll och helst i lite hårt väder, det är mer fart då. Det är sällan solskensdagarna man minns efteråt, men alla väder är väl bra på sina vis. Och då är det isfiske som gäller, särskilt i maj. Det är fantastiskt! Det kan vara 15–20 grader varmt och man står i kortkallingar och fiskar. Det man får vara mest noga med är att inte bränna sig. I år fiskade vi sista gången på is i slutet av maj och då var isen över två meter tjock. Då är det röding vi är ute efter. I maj är det lugnt och skönt också, när alla skotrar har försvunnit.  Jag har försökt få folk att komma upp då men det är lite svårt, då har de ju börjat ta fram golfgrejer och gräsklippare söderut. Men det gör heller inte så mycket, då har vi allt för oss själva …”